Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att. analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
RELIGIONSKUNSKAP. för gymnasiet och komvux. Inom kort kommer innehållet på denna hemsida att flyttas till SO-rummet. Under en tid kan därför texterna komma att vara otillgängliga. Jag kommer att lägga en länk till SO-rummet när texterna flyttats. Kursmål Religion 1 (50 p) . Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och
Judendomen. 26. Vecka 3. Judendomen + Kristendomen. 27. Vecka 4.
2. Forntida religioner. 3. Traditionella religioner. 4.
Ida vill veta mer om Sveriges större religioner:. Religionskunskap 1, Distans.
I kursen behandlar vi kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar i relation till kön, socioekonomisk bakgrund,
i religionskunskap (Religionskunskap 2 och Religionskunskap specialisering). Som utgångspunkt användes en mellanstor svensk stad, Halmstad kommun, med sju gymnasieskolor. Tre av dessa gymnasieskolor är kommunala, och fyra drivs i privat regi.
kristendomen kan man se än idag i läroplanen, vilket varit omdiskuterat eftersom undervisningen ska ske på icke-konfessionella grunder. Däremot är det centralt för religionskunskapen att etiken även knyts an till andra religioner och livsåskådningar. Uppsatsen fokuserar just …
Varje avklarad spelnivå ger 1 kunskapspoäng i Kristendomen. Maximala antalet poäng (6 kunskapspoäng) uppnås när du klarat alla 6 nivåer. En bronsmedalj får du när du klarat en nivå 2 gånger och en silvermedalj efter 5 klarade omgångar.
Utöver kristendomen bekantar vi oss med judendom och islam. Kunskap om andra religioner hjälper eleverna att växa i en mångkulturell värld och leder till en
Tror du, det var Gud, der skabte verden, dyrene og menneskene? I Det Gamle Testamente kan du læse, hvordan Gud skaber verden. Læs mere. 1; 2; 3.
Michelle lundberg malmö
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berät-telser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Filmens kapitel: - Introduktion - Kristendom - Islam - Judendom 34 T orsdag 23/8 Introduktion till religionskunskap 1 och planering. Läxa: svara på de existentiella frågorna.
Tanken är att jag här delar med mig av termins- och lektionsplaneringar, samt uppgiftsbeskrivningar. Lika och unika Religionskunskap 1 och 2 Elevpaket - Digitalt + Tryckt - Om mening, värde och tro av Olof Franck häftad, 2020, Svenska, ISBN 9789144139043
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011 Tarald Rasmussen och Einar Thomassen, Kristendomen - En historisk introduktion, Artos Norma Bokförlag, 2007 Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
1 Teologiska institutionen Tros- och livsåskådningsvetenskap C, 15hp Höstterminen 2019 Handledare: Ulf Zackariasson Etik och moral i religionskunskapen En analys av läroböcker för religionskunskap 1 Melina Aslan 970326 Melina.aslan.8594@student.uu.se
Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1—5 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i
I kristendomen är ”Guds son” liktydigt med Jesus, den älskade sonen.
Svarsservice pris
torsten örtengren
fotoautomat nykoping
karlskrona högskola sjuksköterska
celgene careers
ann insulander
fixa e faktura swedbank
Begrepp på flera språk. 1. Välkommen till religionskunskapen. 2. Forntida religioner. 3. Traditionella religioner. 4. Judendom. 5. Kristendom. 6. Islam. 7.
Religionskunskap 1. Kursen tar upp kristendomen, de övriga Utöver kristendomen bekantar vi oss med judendom och islam. Kunskap om andra religioner hjälper eleverna att växa i en mångkulturell värld och leder till en Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Kurser i ämnet: Religionskunskap 1, 50 poäng I kursen Religionskunskap 1 får du verktyg att bredda, fördjupa och utvecklar Kunskaper om kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då 1.
Genustrubbel
johan sjöstrand trav
- Utdelning fonder swedbank
- Standard oil company
- Dansk thriller
- Rolling optics holding analys
- Bli detektiv
- Dhl express arlanda
- När fullgången graviditet
- Vetenskaplig text struktur
- Skärholmens bibliotek telefonnummer
- Iphone 6 s plus skärm
av R Lindgren · 2020 — 1.3.1. Kristendomskunskap till religionskunskap 1842–1969. Organiserad undervisning gällande religion har varit närvarande i det svenska samhället sedan.
Kristendom Nyckelord Abrahamitisk religion, Adam och Eva, Judendom, världens största religion, Monoteism, Messias, Jesus Kristus, korsfästelse , profet, Mission , dogm, Ortodox, Katolicism, Protestantism, Bibeln, Nya Testamentet, 10 budord, Patriark, påve, biskop, präst, dop, Ikon, himmel och helvete, Vatikanen, konfirmation, nattvard, bikt, Munkar och nunnor, Martin Luther och arvssynd. Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att. analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, Religionskunskap A är en kurs och ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan, vilket innebär att alla elever oavsett gymnasieprogram läser kursen. Den omfattar 50 poäng . Målen med kursen är att eleven ska efter avslutad kurs känna till kristendomens och de andra religionernas grundläggande uttrycksformer, tro och idéer. Det handlar också om traditioner och om hur människor tänker att vi ska vara mot varandra.